Sokratiska samtal

På sista tiden har det blivit alltmer populärt att använda sig av sokratiska samtal när vi handleder. Särskilt i pedagogiska verksamheter. Frågan är hur vi definierar sokratiska samtal och om vi har en gemensam definition för dessa eller om det är något vi slänger oss med för att skapa förtroende och trygghet i en demokratisk anda. Jag tror det ligger något i just det, att vi gärna vill komma bort från den maktrelation som råder i handledningssammanhang och betona vikten av jämlikhet och samtal på lika villkor när vi vägleder och handleder varandra. Det finns säkert en poäng med det men det kan också vara av betydelse enligt mig att lyfta fram maktobalansen i relationen och arbeta med den.

Jag minns när jag var på mitt första s.k. sokratiska samtal på Sokrates Café för en tio, femton år sedan. Det var inte fråga om någon dialog eftersom vi var ett trettiotal personer som deltog. Vi visste inget om varandra mer än att vi alla var intresserade av filosofi, pedagogik, psykologi och teologi. Vi skulle samtala om samband och skillnader mellan religion och psykoterapi ett ämne vi kom fram till i sann demokratisk anda. Mindfulness var i ropet och mycket av det sokratiska samtalet kom att handla om buddism kontra den nya tidens KBT-terapiform Compassion Focused Therapy som har sina rötter i Zen och Mindfulness.

Samtalsledarens roll

Samtalet spårade ur och många av oss var gränslöst provocerade av de processer som hade startats igång men som ingen hade förmåga att hantera på ett professionellt sätt. Detta visade tydligt hur viktig samtalsledarens roll är i sammanhanget. Jag lärde mig verkligen hur viktigt det är att samtalsledaren har syftet klart för sig och är tränad i metoden denne vill praktisera. Det hade dessvärre inte denna samtalsledare. Det som hände får nämligen inte hända i denna typ av samtal och som samtalsledare måste vi ha en beredskap för vad som tillåts och inte inom samtalets ramar. Därför bör vi ha kunskap och träning i de metoder vi använder.

Sokrates själv var mån om att locka fram sanningen i samtalet med människor och hade rykte om sig att göra detta med hjälp av både logik och ironi. Vi vet dock inte exakt hur dessa gick till, för han själv skrev aldrig ner sina tankar och metoder men via andra filosofer har vi fått dem berättade. Vi vet också att målet för hans samtal var att få fram ny kunskap. Hans samtalskonst bestod i att ställa frågor och synliggöra bristerna i en vedertagen sanning genom att visa dess orimliga konsekvenser. På så sätt lät han samtalspartnern själv upptäcka bristerna och genom samtalet upptäcka nya tillvägagångssätt och ny kunskap. Samtalet krävde enligt Sokrates både tid och gott humör och det var viktigt att respektera varandra som likvärdiga.

Självreflektion

Om jag ska ta fasta på det jag anser vara värdefullt med det sokratiska samtalet så är det just det, att samtalsledaren och samtalspartnern respekterar varandra som jämlikar. Jag tror också på vikten av att den jag samtalar med behöver lära känna sig själv bättre genom samtalet. Genom självreflektion och medvetandegörande av egna värderingar, kan jag som samtalsledare bidra till enklare och riktigare handlingar hos den jag samtalar med. Det var Sokrates ursprungstanke. Och sist men inte minst gillar jag att jag som samtalsledare har till uppgift att ställa kraftfulla frågor. Det är något jag gör i all form av handledning och coachning och något som är centralt i den sokratiska dialogen.

Vill du lära dig mer om hur du själv kan arbeta med sokratiska samtal och bli en bra samtalsledare är det bara att höra av sig. Som specialpedagog kan formen vara mycket lämplig i arbete med undervisande lärare som exempelvis vill lära sig mer om att extra anpassa sin undervisning. Eller för dig som handleder förskolepersonal i exempelvis skapande verksamhet. Metoden är också användbar för lärare och mentorer som vill hitta en samtalsform i bemötandet av sina elever för att nämna några områden.

Ref:
Gjerde, S. (2012) Coachning – Vad, varför, hur. Lund: Studentlitteratur.
Hilmarsson, H.T. (2012) Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur.

Foto: Magdalena Berger