Barn är utsatta idag

Bokskrivandet flyter på utmärkt efter jullovet. Jag håller på med en bok om psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i skolan som ska vara klar den 3 september. Boken bygger på delvis på ungdomars egna tankar och åsikter men också på mina erfarenheter av att ha arbetat med ungdomar med psykisk ohälsa i så många år. Lite bakgrund och lite om hur vi går vidare. Vi får se hur vi går vidare men hittills känns det bra.

Barn på jullovet

Julhelgen har bestått av mycket läsning. Ja hela hösten har inneburit mycket läsning. Vid sidan av skönlitterär läsning blir det givetvis en hel del läsning och research för boken. Jag behöver uppdatera mig på massor av statistik och även på vad som görs för ungdomar på olika håll för det görs mycket bra som jag inte alltid har koll på. Dessvärre är det mycket som inte förändras. Mycket är som det varit i många år. 1000 barn och unga har kontaktat BRIS under jullovet. Ingen ökning men heller ingen minskning. Frågor som rör det gamla vanliga. Att mamma och pappa dricker och liknande saker. (Källa Aftonbladet.se)

Barn och bältesläggning

En annan nyhet jag läste härom dagen tyder även den på att inte mycket hänt på vissa håll. Barn bältas fortfarande i psykiatrin. Kanske en självklarhet för dem som jobbar. Det blir lätt så när man är en del av ett system. Att man som en kugge i hjulet inte alltid ser alternativ, att det kan vara på något annat sätt. Jag har själv arbetat i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård där barn bältades.

Argumenten att bälta barn

Idag mår jag illa över de argument som gavs när jag själv arbetade på i det systemet på 90-talet. Att det skulle vara som att spänna fast barnet i en bilbarnstol. Att det var skönt för barnet. Jag håller med om att ett visst stopp, en tydlig gräns kan vara nödvändigt för ett barn med kraftig ångest. Men en bältesläggning är aldrig lösningen i barn- och ungdomspsykiatrisk behandling enligt mig. Jag tycker inte heller det är en vettig behandlingsmetod för unga vuxna. Trots det är den vanlig.

Rörelse bland barn

I morse talades det om elevers rörelse eller brist på rörelse och motion. Mindre än 14% av eleverna i svenska skolor rör på sig enligt Ekot (sr.se). Det vet vi också. Men en ny studie är tydligen på gång gällande kopplingen mellan barns rörelse och den psykiska ohälsan meddelade Fokhälsomyndigheten på nyheterna i morse (sr.se). Låter som en intressant studie att ta del av. Inget uppseendeväckande. Snarare något vi redan vet.

Vetenskap kan förändra

Pojkar rör på sig mer än flickor. Enligt min erfarenhet är det ibland en majoritet av eleverna som väljer att inte delta i idrotten på gymnasiet. Den futtiga lilla idrottstimmen som vissa skolor väljer att fördela på två år och andra på ett år. Som också ska innehålla en stor del teori som vilken teoretisk lektion som helst. Men kanske kan en vetenskaplig studie och evidens leda till att vi slutar att upgivet skylla barns ohälsa på mobiltelefoner och istället förstå att beslutsfattare måste införa mer rörelse på schemat i skolan. Att samhället och skolan verkligen kan göra något för barns psykiska ohälsa och sluta agera maktlösa för informations- och teknikutvecklingen. Kanske kan det leda till att rastverksamhet som innebär att alla barn måste röra på sig blir obligatorsiskt på alla grundskolor.

>>Om Berger

>>BRIS

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: